Multitasking - en dålig affär (nyhetsbrev)

Forskning visar att:

• effektiviteten halveras om du försöker göra flera saker samtidigt
• du är mindre uppmärksam
• du har sämre minne
• du kommer inte in mentalt i en ny uppgift lika effektivt - som den som gör färdigt en sak i taget.

Vår kognitiva förmåga har inte förändrats

Forskare vid Stanford university letade efter en speciell talang som alla simultanakrobater har, men "...we didn´t find it".

Förklaringen till att multitasking inte fungerar är att du har fötts med en hjärna, som nästan är identisk med den cromagnonmänniskorna föddes med för 40 000 år sedan. Och du har - som de - ett futtigt korttidsminne. Korttidsminnet är den flaskhals som gör att multitasking inte fungerar.

En illusion att vi gör två saker samtidigt

Tidigare trodde en del forskare att vi kan göra olika saker parallellt, eftersom det är vanligt att våra hjärnor arbetar med dubbla processer.

Men genom att använda en magnetresonanskamera, som är ett av de mest sofistikerade verktyg som finns inom hjärnforskningen, har forskare nyligen konstaterat att det inte finns någon del i hjärnan som ägnar sig åt multitasking.

Även efter intensiv träning kunde forskarna inte få testpersonernas hjärnor att göra mer än en uppgift i taget. Men eftersom hjärnan kan växla snabbt mellan två uppgifter, får vi en illusion av att vi gör två saker samtidigt.

Hjärnans beslutsfattare börjar slappa

I din hjärna finns en del som kallas prefrontala cortex; här finns det verkställande kontrollcentet. Prefrontala cortex riktar din uppmärksamhet på viktiga saker i din omgivning - och väljer en relevant respons.

Forskarna kunde konstatera att när människor utför olika uppgifter simultant, minskar aktiviteten i prefrontala cortex. Så sluta maila eller läsa på nätet när du sitter i ett möte.

Korttidsminnet - en flaskhals

Korttidsminnet har en central roll i vår vardag. När vi medvetet ska ta beslut måste informationen passera korttidsminnet. Det kan vara att klicka på "Läs mer", smaka av såsen eller välja mellan olika födelsedagspresenter.

Korttidsminnet är futtigt - det kan bara hantera sju enheter på en gång. Någon har sagt att det rymmer ett telefonnummer, men inte ett riktnummer. Och - inte minst viktigt - det kan bara göra en sak i taget.

Tugga tuggummi och gå samtidigt

René Marois, forskare vid amerikanska Vanderbilt university, säger i en artikel: "Even if the tasks are very simple, such as walking and chewing gum, as soon as either needs concentration, we can´t do them both without our performance suffering".

Mail, arbetsuppgifter, mobilen och Facebook

Ett exempel: vi föreställer oss att du sitter på jobbet. Hjärnan hämtar kontinuerligt information från dina inre och yttre sinnen. Någon talar i telefon. Någon rör sig snabbt en bit bort. Du känner foten i skon. Det doftar kaffe. Du funderar på vad du ska göra ikväll.

Man kan likna det vid en rad informationspaket som glider fram genom hjärnan. Men du får också information från yttervärlden. Det kommer ett mail, mobilen ringer och du måste kolla Facebook.

Betyder inte det att du arbetar simultant?

Nej, forskning visar att du blir bättre på att växla mellan dessa olika informationspaket, eftersom du gör det ofta (tränar). Men själva uppgifterna - i informationspaketen - löser du sämre, än dina kollegor som inte låter sig styras av ljud och rörelser som pockar på uppmärksamhet.

Har svårt att skilja viktigt från oviktigt

Forskning visar dessutom att de som ständigt skiftar fokus är mindre uppmärksamma, har sämre minne och inte kommer in mentalt i en ny uppgift lika effektivt - som den som gör färdigt en sak i taget.

Men också att de har svårt att skilja viktigt från oviktigt i arbetsprocessen. När de får information från flera externa och interna källor (långtidsminnet), är de sämre på att sortera bort det som inte är relevant, för att lösa den uppgift de har framför sig. Och det innebär att hastigheten i hela processen minskar.

Men har inte barnens kognitiva förmåga förändrats?

När jag föreläser påstår någon då och då att vår kognitiva förmåga måste ha förändrats på något sätt, sedan vi fick datorer och mobiltelefoner. Deras barn ger datorn blixtsnabba kommandon och vissa tror att barnen läser fortare på skärm och förstår mer än oss vuxna.

Men så är det inte. Eftersom vår kognitiva förmåga tar 1000-tals år att förändra och det genetiska urvalet går långsamt, så går det inte att uppgradera hjärnan hux flux.

"Vi har fått en snuttifiering av media"

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, vid Lunds universitet konstaterar: Det är inte barnen som har förändrats, utan vi har fått en snuttifiering av media i alla former. Skiftningarna är snabbare och det tvingar ungdomarna att ta till sig materialet snabbare. Det som saknas är tiden och förmågan att sätta samman informationen till större mönster.

Det kanske inte bara gäller barn och ungdomar.