Din hjärnas spamfilter behöver semester (nyhetsbrev)

Maj månads nyhetsbrev med titeln "Multitasking - en dålig affär" har intresserat många och responsen har varit stor. Vi fortsätter därför på samma tema.

I det här nyhetsbrevet kan du läsa ett utdrag ur en intervju jag gjort med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, vid Stockholm Brain Institute, på Karolinska institutet. Artikeln är publicerad i det senaste numret av Meetings International.

Kan förutsäga om en person klarar störningar

Torkel Klingberg säger att de har gjort en studie där de försöker att identifiera hjärnans spamfilter. De har sett hur vissa områden aktiveras och kan förutsäga om en person kommer att kunna filtrera bort distraktionen eller inte.

- I en öppen miljö, som en kontorsmiljö, är det ganska enkelt att se vad det är som stör. Det kan vara kollegornas samtal och mobiltelefoner som ringer. Eller uttryckt på ett annat sätt: allt man inte ska koncentrera sig på. I informationssamhället har distraktionerna ökat ganska mycket på grund av teknologiska förändringar.

De som jobbar i samma rum - borde ha bra spamfilter

Arbetsminnet är kopplat till förmågan att filtrera bort sådana här distraktioner. Har du bra förmåga att kontrollera uppmärksamheten, har du bra arbetsminne och vice versa.

Torkel Klingberg konstaterar att de som sitter på en tidnings centralredaktion borde ha bra spamfilter.

Korttidsminne = arbetsminne

Ni som har läst min bok eller på www.veryimportantbrains.se har sett att jag använder begreppet korttidsminne istället för arbetsminne. Det finns olika definitioner och gränserna mellan dem är flytande. Man skulle för att förenkla resonemanget kunna säga att det är samma sak.

Ibland bra att översköljas av information

Vi har olika arbetsuppgifter och ibland kan det vara bra att översköljas av information och stimulans. Man kan plocka lite här och där, och det gör inte så mycket om vi misslyckas med att hålla alla bollar i luften hela tiden. Det kan det vara värt.

- De som trivs skriver förmodligen sämre artiklar i landskapet, men en grävande reporter kanske behöver sitta i ett landskap för att fiska upp snacket. Det är väldigt mycket svårare att mäta.

"Då ska vi isolera oss och skära bort alla distraktioner"

- Men ibland när vi ska koncentrera oss, måste vi använda all vår arbetsminneskapacitet på det vi ska göra, exempelvis skriva en text. Och då ska vi isolera oss och skära bort alla distraktioner och alla simultankrav, för de tär av vår arbetsminneskapacitet.

Skapa mer mentalt ergonomiska arbetsplatser

Torkel Klingberg hoppas att vi kommer att skapa mer mentalt ergonomiska arbetsplatser, när vi lärt oss mer om exempelvis koncentrationsförmåga och arbetsminne - och vad som tärs av detta kapital när vi agerar fel.

Många som skriver vill vara ostörda i den första fasen, när de skriver igenom texten första gången. Sen är inte alla lika känsliga för störande ljud.
- Det är tankearbetet som är krävande. När jag ska skriva isolerar jag mig totalt; inga e-mail, inga telefonsamtal.

Vi kan inte göra två saker samtidigt

Torkel Klingberg menar att vi inte bara tjänar tid, utan också kvalitet på att arbeta koncentrerat.
- Vi kan göra två saker på samma gång, men det kommer dels att ta längre tid - för du gör egentligen en sak i taget med tanke på arbetsminnets begränsningar - dels att du utför dem på ett sämre sätt. Vill du prestera hundra procent finns det bara ett alternativ, att du gör en sak i taget.

Att arbeta med bild och layout inte lika krävande

Erfarenheten visar att de som skriver inte kan skriva om det är ett pratprogram på radions P1. En AD eller en som arbetar med bilder störs inte på samma sätt.
Torkel Klingberg förklarar att enligt en teori stör två uppgifter varandra om de ställer krav på samma område i hjärnan.
- Det vi sett i vår forskning är att det verkar finnas generella arbetsminnesområden - så om det är två saker som båda kräver arbetsminne kommer de att störa varandra.

Han säger att det inte är säkert att man använder arbetsminnet på samma sätt när man jobbar med layout.
- Det finns studier som visar att bilförare störs, när de tvingas delta i en konversation i mobiltelefon, men inte när de lyssnar passivt på radio eller en ljudbok. Det blir problem när de själva ska formulera sig - formulera eller visualisera tankar. Alltså när de ska göra något som kräver att de håller information i arbetsminnet. Jag tror att det passar in i det här resonemanget om personer som skriver eller arbetar med layout.

"De har inte någon insikt om hur det fungerar"

På frågan om man kan jämföra kontorslandskap och multitasking, där vi i båda fallen gör flera saker samtidigt, svarar Torkel Klingberg:
- Det är lite liknande situationer. I det ena fallet försöker vi göra två saker medvetet och i det andra två saker ofrivilligt. Distraktionerna blir som en ofrivillig multitasking.

Det är inte ovanligt att folk säger att de kan sitta på ett möte och delta i en diskussion, samtidigt som de exempelvis skriver en viktig text. En person sa att det är det nya: "Man behöver inte göra allting till hundra procent, det viktiga är att man gör något".
- Det är otroligt. Det finns en parallell till det i möteskulturen, när folk tror att de kan skicka och ta emot sms och e-mail. När de kommer ut från mötet visar det sig att de har gjort väldigt klantiga förhandlingar eller inte fattat diskussionerna. De har en förställning om att de multitaskar bra. Men de har inte någon insikt om hur det fungerar.

Kraven har ökat med 50 procent

På frågan om vi är sämre på selektiv uppmärksamhet idag svarar Torkel Klingberg nej.
- Det ställs däremot högre krav på oss. Jag tror att vi är duktigare på det än vi var för femton år sedan. Låt oss säga att vi är tio procent bättre, men kraven har ökat med 50 procent. Det är därför vi upplever att vi har koncentrationssvårigheter.