#7 Din hjärnas spamfilter behöver semester
Maj månads nyhetsbrev med titeln "Multitasking - en dålig affär" har intresserat många och responsen har varit stor. Vi fortsätter därför på samma tema.
I det här nyhetsbrevet kan du läsa ett utdrag ur en intervju jag gjort med Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, vid Stockholm Brain Institute, på Karolinska institutet. Artikeln är publicerad i det senaste numret av Meetings International.
Kan förutsäga om en person klarar störningar
Torkel Klingberg säger att de har gjort en studie där de försöker att identifiera hjärnans spamfilter. De har sett hur vissa områden aktiveras och kan förutsäga om en person kommer att kunna filtrera bort distraktionen eller inte.
- I en öppen miljö, som en kontorsmiljö, är det ganska enkelt att se vad det är som stör. Det kan vara kollegornas samtal och mobiltelefoner som ringer. Eller uttryckt på ett annat sätt: allt man inte ska koncentrera sig på. I informationssamhället har distraktionerna ökat ganska mycket på grund av teknologiska förändringar.
Läs mer
#6 Multitasking - en dålig affär
Forskning visar att:
• effektiviteten halveras om du försöker göra flera saker samtidigt
• du är mindre uppmärksam
• du har sämre minne
• du kommer inte in mentalt i en ny uppgift lika effektivt - som den som gör färdigt en sak i taget.
Vår kognitiva förmåga har inte förändrats
Forskare vid Stanford university letade efter en speciell talang som alla simultanakrobater antogs ha, men "...we didn´t find it".
Förklaringen till att multitasking inte fungerar är att du har fötts med en hjärna, som nästan är identisk med den cromagnonmänniskorna föddes med för 40 000 år sedan. Och du har - som de - ett futtigt korttidsminne. Korttidsminnet är den flaskhals som gör att multitasking inte fungerar.
Läs mer
#5 Dofter påverkar din kognitiva förmåga
Jens Nordfält är bland annat doktor i konsumentbeteenden, vid Handelshögskolan i Stockholm. Texten bygger på en intervju som har publicerats i Meetings International.
TD: Du skriver i din bok att lavendel kan påverka den kognitiva förmågan. Hastighet och precision i matematiska beräkningar ökar för både män och kvinnor. Kan du utveckla det.
JN: När det gäller tankekvalitet eller IQ är resultaten ofta marginella - men de är statiskt säkerställda. Om du kan hålla fem informationsenheter i medvetandet vid varje givet ögonblick och kan öka det med 20 procent, är det en ökning med en informationsenhet. Det är en avgörande skillnad. Den spridning som finns mellan den mest intelligenta och de mindre intelligenta är ganska liten. Över tid gör även en liten förändring skillnad.
TD: Kan dofter få oss att göra något annat?
JN: Om de används rätt kan de fungera som ett luktsalt; du tänker mer, tanken stimuleras.
Läs mer
#4Tomas Dalström med i trendrapport
"Vi lyfter fram vår skribent Tomas Dalströms, Very Important Brains, artikelserie "Hjärnkoll" som en viktig plattform för att åter göra mötet till en strategisk fråga - nu med hjärnan som utgångspunkt och perspektiv. Texter, språk, kommunikationsförmåga, dofter, färger, ljud och ljus är några frågor som borde få betydligt mer uppmärksamhet från dem som skapar möten och mötens innehåll."
Svensk- och engelskspråkiga Meetings International har inofficiellt blivit utsedd till världens bästa managementtidning för mötesindustrin. Tidningen nominerades till Svenska Publishing-Priset, kategorin Facktidningar/Specialtidningar 2009.
#3 Hjärncellerna gör comeback
Dagens Nyheter skriver att det efter en lång period i skuggan av det banala, börjar våras för intelligensen. Kunskap står nu högt i kurs. Tiden då det räckte att se bra ut i tv är snart förbi.
Fler och fler har gått över från fickdataspel till hjärntrimmande sudoku. Vi äter blåbär och jordgubbar för att de sägs ge fler synapser i hjärnan. USA har valt en stjärnelev från Harvard som president.
Mensa, en organisation för människor som har över 131 i IQ, har nästan tiodubblat sitt medlemsantal under 2000-talet och intresset bara ökar.
Och professor Donald Broady, vid Uppsala universitet, säger att vi kan tala om intelligens på ett sätt som varit omöjligt de senaste 50 åren. En förklaring till det är den nya genetiken, hjärnfysiologin och neurovetenskapen. (DN 2009-06-10)
#2 Jakten på tid har antagit epidemiska proportioner
Forskaren Stefan Tengblad skriver "...föreställningarna om en hisnande förändringstakt, mördande konkurrens och uppkomsten av ett dramatiskt annorlunda samhälle befolkat av en ny typ av individer är inte bara överdrivna utan även i stor utsträckning vilseledande".
Det är därför dags att skaffa en mental brandvägg. Den fjärde bokstaven i formeln HETT ska få dig att ta ett djupt andetag och fråga om texten måste publiceras nu! Och vilka negativa effekter kan uppstå om du väntar en dag?
Eller som min gamla handledare skulle säga, vilken är den värsta negativa effekten - om du väntar en dag. Och när du svarat på den frågan är den självklara följdfrågan: Vilka positiva effekter kan uppstå om du väntar en dag?
Att det kan vara värt att vänta en dag eller två visar miljonrullningen på SEB Fonder och Försäkringskassan. Det inte bara kostade pengar, det tog också betydligt längre tid, än om de gjort rätt från början.
TeliaSonera har insett att tid är pengar. De tar sig tid att skicka alla texter, som ska publiceras på deras intranät, till en engelsk översättare. Det tar tid, men TeliaSonera får texter som genererar intäkter istället för att skapa kostnader. Return on information.
Visst, det finns texter som måste publiceras snabbt. Då ska de göra det. Men det har spridit sig en uppfattning att det alltid är bråttom. Och med detta synsätt "blir eftertanke lika med tröghet".
Aktivera mental brandvägg.
Mental brandvägg aktiverad.
(Ur boken Bäst i text Läseboken / Skrivboken
#1 Kontorslandskap - ett problem för den som vill tjäna pengar
Tomas Dalström intervjuar Lennart Tunemalm, som är akustiker. Han har bland annat arbetat med stora evenemangskomplex, som Globen, och ledande svenska företag samt konsert- och operahus i Umeå, Luleå och Piteå.
TD Vet de som beställer kontorslandskap hur det ska vara konstruerat för att passa människans hjärna?
LT Nej, jag tror inte de har den kunskapen. Men kunskapen är lika bristfällig hos de flesta arkitekter. I Sverige får de ingen undervisning om akustik under arkitektutbildningen. Men så fort de dragit fyra streck som symboliserar ett rum ställs de inför en akustik verklighet.
TD Är inte akustikerna viktiga i kontorslandskap?
LT Visst är de det. Vi är enligt min mening vid vägs ände när det gäller kontorslandskap. Vi kan inte med indirekta åtgärder i form av ljudabsorbenter, skärmar, textilier, textilmattor och annat begränsa ljudspridningen. Vi kan inte längre begränsa ljudspridningen om man tränger ihop för människor på en viss yta.
TD Beslutsfattare talar om effektivitet, informationssamhälle och kostnader. Men samtidigt som akustiken degraderas, minskar de företags, organisationers och utbildningars möjligheter att uppnå sina mål.
LT Ja, så är det. Enligt min mening är akustiken en del i arkitekturen. Och ytterst är det arkitektens ansvar att det blir bra akustik; att det blir en bra helhet och att den som betalar får valuta för sina pengar.
Ett stort problem är att de arkitekter som inte kan akustik, inte kan ställa rätt frågor. Och den som inte kan det har en stark begränsning. Man måste inte kunna allt - men man måste kunna fråga.
TD Idag kommer ni ofta in på slutet i byggprocessen för att lösa ett problem...
LT Ja, när vi är med är det oftast så. Idealet är att arkitekten och akustikern känner varandra så att de kan agera tillsammans under hela processen. Och då är vi tillbaka till att så fort man drar fyra streck, handlar det om rumsakustiskt utforming.
TD Vad tycker du att vi måste göra när det gäller kontorslandskap?
LT Problemet är att många tror allt för mycket på expertmedverkan. Bara man har anlitat en specialist, en akustiker i det här fallet, tror man att problemet blir löst. Men just när det gäller just kontorslandskap, då är vi vägs ände. Vi kan inte med tekniska hjälpmedel, som absorbenter, lösa problemet.
Man måste bromsa i tid och säga; vi kan inte sitta närmare än si och så. Det leder till en maximering av antalet personer per yta. Vi har passerat en kritisk gräns i de kontorslandskap som produceras idag.
TD Forskning visar att de som arbetar i kontorslandskap trivs sämre och mår sämre än de med eget rum; särskilt det medelstora landskapet med 10-24 medarbetare fungerar dåligt.
LT Vi är, än så länge, dåliga på att översätta hälsa i pengar. Vi talar mycket om det - men det händer för lite och det är den springande punkten. För vad kostar det att ha en ingenjör, handläggare eller journalist som inte klarar av att sitta i ett kontorslandskap?
De flesta kontorslandskap som byggts de senaste åren ställer till med problem för personalen och i förlängningen för deras arbetsgivare.
TD Problemet för alla som förespråkar kontorslandskap är helt enkelt att vi människor har hjärnor.
LT Så är det. Det är först när vi lagt alla korten på bordet, som det är möjligt för beställaren att göra rationella val. Idag vet vi att när balansen rubbas i naturen, uppstår det följdverkningar någon annanstans i kedjan. Vi måste sträva efter samma konsekvenstänkande när det gäller arkitektur och akustik. Någon får alltid betala för att det inte fungerar.
Texten är från en längre artikel i tidskriften Rum 4/09. Tomas Dalström skriver också om kontorslandskap och de problem de medför - för dem som skriver professionellt - i sin bok "Bäst i text Läseboken/Skrivboken".